Har gått i lite tankar sista tiden och vänt på saker och ting, fram och tillbaka, bak och fram. Har inte kommit fram till nån lösning än men känner att jag vill skriva av mig lite. Det jag funderar kring är platsliggningen och då den med skott.
Soja har aldrig varit det minsta skottberörd. Bästa betyg på den delen på både MH och MT och i verkliga livet aldrig nånsin reagerat.
Platsliggningen har aldrig varit våran grej, jag själv hatar det momentet med allt som kan hända vilket säkert överfört dåliga känslor till Soja (idiotiskt jag vet men så är det)! Vi har jobbat myyyycket med det och fick till en lugn och fin plats MEN på två av våra tävlingar har Soja fått hundar på sig....hon har alltid skött det galant men INTE tyckt att det varit särskilt trevligt såklart så nu är vi där att hon ligger för att hon ska men tycker inte det är särskilt bekvämt.
Åter till skotten.....som sagt en helt oberörd vovve.....en promendad i parken en vanlig kväll för en tids sen, vet inte exakt när det var men det var i samband med någon högtid. Vi möter tre unga killar.....SOM KASTAR EN FRÄSANDE SMÄLLARE PÅ SOJA....den smäller av precis under hennes ben..........
.....ja ni förstår själva.....det har satt vissa spår......
Soja klarar fortfarande skott bra.....MEN i kombination med den obekväma situationen som platsliggning är för henne blir det liksom för mycket.....
Vet inte hur jag ska göra....hur långt ska jag pressa henne....har försökt träna odramatiskt, lugnt, på avstånd, ensam etc etc etc MEN......
Funderingen är att helt sluta med platsliggning med skott o helt enkelt avstå från det på tävlingar för att rädda det som räddas kan inför "vanliga" lydnaden, för utan platsen där kan men ju hälsa hem men i brukset kan man ju faktiskt klara sig bra ändå med lite tur?! Jag vet att platsen har mycket dyrbara poäng men till vilket pris????
Ni har nog förstått mitt dilemma och jag funderar vidare.......en sak är iaf säker.....Soja är framförallt min bästa vän och att tävla henne är en liten bonus.....att få tillbringa livet med henne och ha ynnesten att få träna denna lilla arbetsmaskin är mycket mer värt än tävlingsresultat så oavsett vad så vet jag att det blir bra till slut!
måndag 24 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar